Från Gallianos dumhet till Louis Vuitton

Det har blivit mycket mode här i bloggen det senaste, men det är så mycket dumt som föregår i din världen att det måste uppmärksammas på ett mer kvalificerat sätt. Nu senast kunde man läsa i DN om L&V desperata försök att skydda sitt varumärke vilket lett till att de gjort ett par, enligt mig, förhastade och något förödande beslut. I alla fall om de vill skydda sitt varumärke.

Det hela börjar med att den danska konststudenten Nadia Plesner beslutar sig för att göra något för att uppmärksamma situationen i Darfur hösten 2007. Hon hade tröttnat på att så många uppmärksammar Paris Hilton istället för att fokusera på viktiga saker som att människor dör. Så hon gjorde en teckning med ett svältande barn utrustat med tidens statussymboler, en chihauhau och en väska som liknar en av L&V fulare designer. Teckningen trycktes på t-shirts, såldes och llt överskott gick till medicin som skickades till Darfur.

Frid och fröjd kan man tänka.

Men så fick L&V nys om detta och stämde skiten ur Plesner. Efter ett tag så gick ärendet till förlikning. Plesner slutade sälja sina t-shirts men slapp i sin tur att betala L&V. Efter att ha rådfrågat sina advokater så bestämde sig Plesner istället för att göra en modern version av Guernica där den lilla pojken med väskan återfanns. Men L&V surnade till igen och utan att höra den motsatta sidan dömde en nederländsk domstol Plesner att böta 5000 euro för varje dag tavlan suttit uppe, i ett helt annat land.

Detta är inte bara anmärkningsvärt ur ett juridiskt perspektiv, eller för den delen moraliskt och mänskligt, utan även ur ett pr-mässigt. Utgångspunkten för L&V är att skydda sitt varumärke, det kan man på något vis förstå. De vill inte heller att någon ska tjäna pengar på deras design. Point taken. Problemet är att deras egna agerande sabbar mer för dem än vad denna ursprungliga t-shirt någonsin hade kunnat göra. Inte bara skapar de en situation där ett storföretag sätter dit en enskild människa utan de skapar en historia där de på inga sätt kan vinna. Bilden på barnet med väskan kablas ut i media, konstnären blir den goda David som skickar medicin till svältande människor och L&V de som hindrar henne. Hur sugen känner du dig att identifiera dig med det?

Istället för att så grovt misstolka budskapet som L&V gör, det vill säga att det handlar om deras väskor och inte en generell inställning i världen, borde de plocka upp det och jobba mot det. Visa upp hur de dels förstår att konstnärer måste kommentera sin samtid och samtidigt ta del av Plesners sak. De hade kunnat vara de goda: poängterat det hela, varit storsinta och sedan dubbla det Plesner drog in. Det hade med allra största säkerhet kostat mindre än deras juridiska kostnader och framför allt hade det inbringat enormt mycket goodwill. Nu framstår de mest som giriga, ignoranta och konstfientliga.

Utöver det så är det anmärkningsvärt att ett företag så grovt ska kunna inskränka den konstnärliga friheten, men det är en annan femma.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: